Guidning med teckenspråk – att göra kulturupplevelser tillgängliga för alla

Kultur ska vara tillgänglig för alla, men för döva och hörselskadade kan vägen till kulturupplevelser vara kantad av hinder. Många evenemang är ljudbaserade och sällan anpassade för teckenspråk. Denna artikel utforskar hur guidning med teckenspråk kan riva dessa hinder och öppna dörrar till en värld av kunskap, upplevelser och delaktighet. Vi blickar in i dövkulturen, ser goda exempel, utforskar utmaningar och visioner – allt för att visa hur kulturen kan bli mer inkluderande.

Dövkultur och teckenspråkets betydelse

För att fullt ut förstå värdet av teckenspråksguidning, är det viktigt att se dövkulturen som den unika språkliga och kulturella minoritet den är. Teckenspråket är inte enbart ett kommunikationsverktyg, utan själva hjärtat i dövas gemenskap och identitet. Det är ett rikt, visuellt språk som möjliggör nyanserad och djup kommunikation. Som det framgår på Wikipedia, har döva och deras språk historiskt sett marginaliserats, och teckenspråket förbjöds till och med i undervisningen efter kongressen i Milano 1880. Men tack vare eldsjälar och dövföreningar, erkändes svenskt teckenspråk som dövas modersmål av riksdagen 1981.

Idag vet vi, bland annat genom forskning, att teckenspråk är avgörande för dövas möjligheter till utbildning och delaktighet i samhället.

Att skapa ”Deaf Space” genom guidning

Guidning med teckenspråk handlar om att skapa ett ”Deaf space”, en miljö där döva känner sig välkomna, förstådda och delaktiga. Begreppet, som utforskas i Scandinavian Journal of Disability Research, beskriver platser där döva kan kommunicera fritt och dela erfarenheter. En teckenspråkig guide blir en kulturbrygga som skapar gemenskap och stärker dövas identitet. I ett ”Deaf space” är visuell kommunikation central. Som en studie i PubMed visar, förlitar sig döva i högre grad på visuella hjälpmedel för att ta till sig information. Guidningen bör därför anpassas med visuella element och tydligt fokus på detaljer i utställningar och miljöer.

Ekonomiska museet i Stockholm är ett utmärkt exempel på hur detta kan göras i praktiken. Museet erbjuder en kostnadsfri teckenspråkstolkad guide till utställningen ”PENGAR!”, tillgänglig via lånade enheter eller besökarens egen smartphone. Denna guide förklarar, som det beskrivs på museets hemsida, komplexa ekonomiska samband på ett engagerande och lättillgängligt sätt. Dessutom erbjuder museet fri entré för ledsagare, vilket ytterligare understryker deras engagemang för tillgänglighet.

Utmaningar och vägen framåt

Trots de framsteg som gjorts, och de goda exempel som finns, kvarstår utmaningar. Många kulturinstitutioner saknar fortfarande resurser eller kunskap för att fullt ut inkludera döva besökare. För att skapa en verkligt tillgänglig kultur krävs en ökad medvetenhet om dövas rättigheter, samt investeringar i utbildning av teckenspråkiga guider och anpassning av miljöer. Organisationer som Hörselskadades Riksförbund (HRF) spelar en viktig roll i detta arbete. På sin hemsida beskriver de sitt arbete för hörselsmart utformning och skärpt lagstiftning mot bristande tillgänglighet.

Samtidigt ser vi hur döva tar allt större plats i kulturlivet, inte bara som publik utan också som skapare. Filmer, teaterföreställningar och musik med döva artister blir allt vanligare, vilket bidrar till att synliggöra dövkulturen och dess rika uttryck, något som Dagens Nyheter har uppmärksammat. I Västra Götaland kämpar man, enligt VGRfokus, aktivt för dövas rätt till kultur.

För dövblinda personer är taktilt teckenspråk, där tecknen avläses genom beröring, en ovärderlig kommunikationsform. Som Svenska Dagbladet beskriver, öppnar detta möjligheter för dövblinda att ta del av kulturupplevelser på ett sätt som annars vore otänkbart.

Kulturinstitutioner kan bli mer tillgängliga

Flera museer i Stockholm, däribland Armémuseum, Etnografiska och Vasamuseet, erbjuder visningar på teckenspråk, och även Skansen och Gröna Lund arbetar för ökad tillgänglighet, vilket Funktionshindersguiden rapporterar. Fler borde följa efter! Genom att utbilda personal i teckenspråk och dövkultur, erbjuda regelbundna teckenspråkstolkade visningar och göra digitalt material tillgängligt på teckenspråk, kan kulturinstitutioner ta stora kliv mot ökad inkludering. Att använda Svenskt teckenspråkslexikon som resurs är ett bra steg.

En framtid med kultur för alla

EU betonar vikten av att göra Europas kulturarv tillgängligt för alla, och genom initiativ som Europaåret för kulturarv och programmet Kreativa Europa, som beskrivs på EU:s webbplats, finns potential att stödja projekt som fokuserar på teckenspråksguidning och andra tillgänglighetsåtgärder. Kulturrådets rapport understryker också vikten av att arbeta med dessa frågor. Guidning med teckenspråk är en investering i ett mer inkluderande samhälle, där alla, oavsett hörselstatus, kan ta del av kulturens rikedomar. Det handlar om att synliggöra teckenspråket, skapa möten och bygga broar mellan hörande och döva. Genom att erbjuda teckenspråksguidning kan kulturinstitutioner bli förebilder och visa vägen mot en framtid där kulturen välkomnar alla.